Ja nu tänkte jag förklara lite för er, för många undrar säkert varför ja inte hör av mig så ofta och så.....
Jag försöker visa er den glada, possetiva Jessica hela tiden, jag kämpar med att hålla det dåliga inne för jag vill absolut inte belasta er mina kära vänner för hur jag mår! jag vill att ni ska se mig som den glada tjejen för jag vill inte att ni ska se mig som den lessna tjejen....! för jag vill inte vara den!
Jag försöker varje dag att se framåt och se allt som possetivt men ibland så kan ja bara inte, jag känner att jag inte orkar hur mycket som helst, mycket händer runt om mitt liv sånt jag inte vill ska hända....
Jag blir sviken, vänner blir sviken man blir lessen och vill bara skrika rakt ut! men jag kan inte de, jag är den som är tyst om det som mest tynger mig för jag orkar inte förklara och ibland kan jag inte ens förklara hur jag mår för jag vet inte.... Jag kan säga ibland att det inte är så bra med sen är det inge mer med det.....
För att jag är så dålig på att höra av mig beror mycket på hur jag mår och då gör det att ja mår även dåligt över de, men ni ska veta att jag älskar er alla!
Men som sagt utsidan ser nog bra ut men inte alltid insidan.....
Jag säger bara en sak, tack vare Julia som lyser upp mina dagar och verkligen gör så att man har något att kämpa för gör att jag kämpar och kämpar, jag kan inte tänka mig ett liv utan henne så är det bara!
Jag fick frågan en dag, hur det kändes att bli mamma redan vid 18 år :
Det kändes helt underbart! mamma är ingen ålder det är va man blir! att få Julia så tidigt var helt underbart!
Jag är en ung mamma som gör allt för att mitt barn ska ha och må bra! Jag blev ung mamma, men livet slutar inte för man får barn! det är snarare så att livet börjar, visst jag hoppade av gymnasiet och strunta i utbildning, men jag är ung och har hela livet på mig att utbilda mig! och det går att utbilda sig fast man har barn, man kan umgås med kompisar fast man har barn, man kan göra i stortsett vad som helst fast man har barn, det beror ju bara på en själv hur man väljer att leva och göra..... Jag valde att skaffa Julia, jag valde att bli mamma när jag var 18 och jag tycker att jag klarar det bra om jag själv får säga det. Visst vi har haft det tufft och har det ibland, men jag klarar det ändå för Julia är mitt LIV! Julia är med mig på nästan allt, hon är van vid att vara det och det kommer hon fortsätta med!
Att vara mamma till Julia är helt underbart och defentivt inget jag ångrar!!
Ni får gärna kommentera och fråga saker :)
puss o kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar